söndag 26 januari 2014

My pink Fonda...

Jag är kär! 

Idag hämtade jag ut ett paket på Ica Maxi samtidigt som jag och mina två minstingar gjorde helginköpen och det traditionella lördagsgodiset. 

Jag hade några dagar innan klickat hem en tunika/klänning på en av alla mina köp/säljgrupper på FB. 
I paketet låg ett fint inslaget paket och bara där, blev jag lite extra glad. Glad åt den söta gesten säljaren gjort genom att slå in plagget med lite extra omtanke.

Min minste son hjälpte mig att öppna paketet, och när vi slitit loss snören och papper och innehållet trillar ut så får jag en smärre överraskning. Klänningen/tunikan jag klickat hem visade sig vara så mycket finare i verkligheten än på bilden. Dark pink! Så rosa den bara kan bli. Jag blev tokkär! Kan man bli kär i kläder egentligen? Ja, ja...jag gillar den massor och den kommer att bli en favorit. 



Klänningen är en Fonda! Härlig velour. Mysig men ändå så elegant på samma gång. Jag tycker den satt som smäck! Storleken är 1.


Molo leggings med printet Apple Bloom hade jag redan på mig och de matchade ju fint med Fondan. 
Jag invigde för övrigt mina leggings just idag och de är så sköna. De känns mjukare än tidigare kollektioner.


Bland all moloshopping så har jag även klämt in en liten men naggande god reashopping från Odd Molly också. 
En rib jersey top samt ett rib jersey tank i färgen winter rose. Jag sålde av mina 3 jerseytoppar som jag hade innan pga att jag tyckte storleken var för stor (2), så denna gången valde jag 1:or och de satt bra mycket bättre. De var aningen genomskinliga så linnet kommer troligtvis användas under mina tunikor.


För tillfället används mina Odd Mollys väldigt lite, förutom mina koftor då vill säga. Men detta är ju för att jag ammar bebis fortfarande och det därför är mer praktiskt med amningstoppar. Lillskruttan har ju redan hunnit bli 4½ månad och vi har börjat med lite smakportioner av gröt och potatis samt majs. Amningen är fortfarande den huvudsakliga födan men snart kommer även den fasas ut ju större min dotter blir. Det känns lite vemodigt ändå, för detta är min sista bebis. Jag kommer troligtvis aldrig amma mer sen. Fast säker kan man ju aldrig vara förståss.

Men just nu vill jag inte tänka på detta utan leva i nuet och njuta av min bebis. Och så får min nya kärlek, Fondan hänga på en galge ett tag och se vacker ut.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Lämna gärna en kommentar eller två, så blir jag glad!
Kram Vikkan